... i strålande sol dagarna två!

Idag åkte vi in till Åmål och hade lite stadsträning med Hanna, förresten med alla tre, vilket var välbehövligt. Denna vinter har ju varit synnerligen isolerande. 

Allt från lekande barn till godståg har vi beskådat,  Hanna var nyfiken och orädd.

   En vy från den gamla delen av Åmål.

Väl hemma fick vi besök av My med familj.

   Klara undrar vad det var för något stort och hårigt som kom in...

   Tittar man riktigt noga syns det att Klara reser ragg punktvis vid manken och korset, det är brevbäraren som utlöser detta! Hon är en perfekt vakthund.

   Hanna är "Dam på Täppan"

 / L

...två år sedan jag hade änglavakt. Då gick jag en båtbyggarutbildning här i Åmål, i samband med att Najad startade upp en skrovfabrik här. En riktig storsatsning - fabriken kostade väl runt 70 miljoner att bygga och kommunen var helhjärtade i sitt stöd! 

Nåväl, vi skulle lyfta ett färdigbyggt båtdäck med travers och tampar. Jag stod på däcket och gjorde fast den ena tampen i lyftkroken, och så PANG! Nånting smäller till mig så hårt i bakhuvudet att jag ramlar omkull och tumlar runt och blir sittandes. Kamraterna runt omkring börjar surra och springer fram till mig. Tittar chockade på mig och jag frågar: "Blöder jag?" : ) De lägger ett hårt tryckförband runt pallet på mig och sköter sig som riktig ambulanspersonal, helt otroligt vad duktiga de var!

Det som träffade mig var telfern, som är själva lyftanordningen och motorn på traversen. En klump på ca 50 kg som kom farandes från en höjd på ca 6-7 meter. Jag träffades enbart i bakhuvudet, den liksom bara touchade mig och for vidare ner på golvet.

Väl på sjukhuset i Karlstad säger dom att såret var precis intill skallbenet, men ingen fraktur.  8 bedövningssprutor, ett antal inre och yttre stygn och 20 minuter senare går jag därifrån med blodiga arbetskläder för att åka hem! I och med att jag aldrig svimmade eller känt mig illamående och jag var klar i knoppen, (men så där chockdåsig, förstås) så röntgade de inte. 

Anledningen till att jag klarade mig så bra var dels att en kamrat på plats såg hur telfern släppte ifrån balken och skrek till. Dels så var kroken i ändläge (den kom inte längre ner), och när jag skulle haka på tampen så märker jag att kroken sjunker, vilket ju inte var bra : ) Jag måste reflexmässigt, tack vare ovanstående, ha kurat ihop mig och backat, annars hade jag fått telfern mitt i fontanellen...

   Dagen efter...

När man råkat ut för något liknande, så bör man ju ta emot var dag som en gåva, inte sant? Man vet aldrig när olyckan är framme. Jag har väl inte riiiktigt kommit dithän än, men händelsen får mig att tänka till med jämna mellanrum...

Har Du haft ÄNGLAVAKT någon gång?

/ A

Idag har vi "Killkväll" På Huset, fritidsgården där jag jobbar, så jag fick sluta tidigare eftersom det bara fick vara manlig personal. Tänkte i mitt stilla sinne när jag for hem att nu kan jag passa på att städa inför helgen så är det gjort, men väl hemma upptäckte jag glatt att det hade ANDERS redan fixat!! Ibland blir man bönhörd... 

Mannen ifråga sitter just nu och testar en cymbal som kom med posten idag och tur är väl att denna "ting" kom idag annars vet jag inte hur detta skulle ha slutat...Vet ej om Elsa på Q8 (postutlämning) eller jag är mest glad.........

Själv börjar jag få starka ABSTINENS-känningar efter SKOGSPROMENADER!!

Håll till godo...

Nu ska jag gå och tröstäta ugnspannkaka med bacon!

 / L 

...verkar numera bestå av snöskottning, race i trädgården samt tandfäktning. Här i Åmål har barnen/ungdomarna sportlov denna veckan, så på jobbet händer det en hel del. Allt från "Killkväll" till matlagning och karaoke .

Dagens skörd av kort:

  Ena stunden skottar Anders tak...

   ...för att i nästa stund "gräva" vallgravar intill stängslet. Här syns på ett ungefär snödjupet.

   Här tittar Hanna upp ur skyttegraven, Klara står redo för en språngmarsch! 

  "Måste hinna med en snödriva innan jag går in!"

   " Jag är sååå trött på de där två barnrumporna!"

   " Vem? Jag!?..."

   Hanna drygt 5 månader.

   Efter spring i trädgården och promenad är det skönt att sola lite...

 / L 

Jag såg att Lingons husse och matte hade filmat på Norrköpings WR 22e aug ifjol. Det var så kul, för det tog ett tag innan jag tänkte på att: "Just det, det var ju Klaras och hennes kullsysters (Pa'anga) första licenstävling!" Så jag tar mig friheten och lägger ut de klippen här (hoppas att det är OK!)

Klaras B-final. Hon springer i vitt täcke.

Pa'anga sprang i vitt i A-finalen.

/ A

... har vi upptäckt här hemma! Men hon ser inte ut som de andra skatorna som flyger omkring här i Kroken, utan den här är rödbrun med svart mask och en väääldigt lång stjärt!!

Se själva...

Det här var första gången vi såg "henne", sent i går kväll.

 ...sen fick vi syn på "henne" även idag! Nu förstår jag varför jag hittat strumpor och vantar nerstoppade vid kanten i kökssoffan!! 

Tycker "hon" känns igen, men jag vet inte...

 / L