Direktlänk till inlägg 11 oktober 2010
...av Hannas rehabilitering har påbörjats idag. Det hade varit strömavbrott på morgonen på rehab, så vattnet var 20° istället för 24°, som det annars brukar vara. Tror det var därför hon krånglade lite och ville inte riktigt gå på som tidigare i slutet av tiden. Som tur var hade jag med vintertäcket in idag och tog på henne det direkt efter traskandet, hon var lite frusen...
Hon är fortfarande inte bekväm i situationen "djursjukhus" eller överhuvudtaget att någon ska känna på henne...
Denna vecka går vi 15 minuter alla fyra promenaderna och tar av benskyddet de sista 1-2 minuterna på en av promenaderna.
I helgen blev det lite tungt...när jag till fullo förstod och kände att nu är säsongen över för vår del vad det gäller tävlandet med Klara. :/
Kommer ihåg att Åsa sa till oss att försöka tävla vidare med Klara när Hanna skadade sig, för att ha något positivt och roligt i det tunga...så RÄTT du hade Åsa!!
Och tack vare svärfar och Anders' arbetskamrat Kent har vi kunnat träna vidare för detta ändamål...det har varit lite knixigt då den som är ensam hemma med hundarna inte kan lämna Hanna för att gå ut med de andra...det är möjligt att vi kan men vi vågar inte ta den risken ifall hon skulle bli tokig och göra något dumt...
Missförstå mig rätt nu, vi är jätteglada att Hanna är där hon är!!! MEN det går liksom inte fort fram, det vet vi att det inte kommer att göra, men som sagt, i helgen slog det mig verkligen vad vi har framför oss.
Och när folk frågar "hur går det med Hanna då?", ser och hör jag hur de inte riktigt orkar eller vill höra sanningen, utan jag känner mig lite jobbig och kanske liite gnällig i deras öron...antagligen dör väl frågan ut hos vissa ;) ...förståeligt...
Goa och tåliga Hanna väntar på mat efter morgonträning...har sytt om ett handledsskydd i Back on Track för människor till henne som hon bär dagtid inomhus.
Klara, även ibland kallad "Blåsmarks-sucken", väntar på smaskigt rått kött!
"Blåsmarks-sucken" kommer sig av hennes fantastiska SUCKAR, har aldrig hört en hund sucka som hon.. :) Och så kommer hon från Blåsmark, för den som inte visste :D
Hoppas att Du nu inte har deppat ihop och slagit huvudet i tangentbordet...för det känns faktiskt lite bättre efter att ha skrivit av sig här på bloggen...så ha överseende med mig :) :)...
Klockan är nu nio och Anders o Hanna går som två lyktgubbar med levande ljus i mörkret på banan utanför huset... :) :) :)...sista träningsrundan för dagen.
Avslutar med kort från slutet av april, det känns så längesedan...
"Nu ska jag ifatt skitungen!"...
..."gäller att ligga rätt i kurvan"...
"Tar väl bollen i stället då"...
/ L