Direktlänk till inlägg 15 augusti 2010
Ja, det hände så klart kl. nio på fredag kväll...Hanna gjorde några gräv/bus/kraffsningar i buren, gnyr till lite kort och gipset sitter långt ner på benet. Väl framme vid buren kändes det som jag fått en hästspark i magen, neeej inte det och inte nu på jourtid!
Ilfart upp till Karlstad, Anders som försöker hålla still Hanna och gipset. Till slut åker hela gipset av och då försöker han att hålla in tassen så som den ska sitta i gipset...inte helt enkelt.
Klockan 24.30 kommer hon in och en timma senare kommer de ut med henne - nygipsad. Kan så klart inte svara på hur det gått med senorna där inne...men hon har i alla fall inte stött på tassen...Det är tydligen svårt att få till den här lindningen, få det att sitta men ändå inte så hårt att det stasar. Reagerade än dock själv på föregående lindning att själva skenan/gipset satt längre ner än 1a och nu 3e gipset. Men jag känner att jag blir jobbig med alla frågor och funderingar, så därför höll jag tyst... :/ ...
Nu är semester slut och vardagsrutinerna ska i gång. En bur ska köras hem till min mamma där Hanna får vara de timmarna som vi båda är på jobb. Vi får väl se vad den lilla damen tycker om det och hur mors relation till grannarna är efter veckans slut :).
Anders, den stackaren, fick upp tidigt i går morse för att åka på en spelning till Sandviken. Vi var ju inte hemma för än kl. tre på natten...men nu är han 25 mil bort bara, enligt ett sms nyss.
Längtar till fredagen då de ska släppa ut Hannas tass lite grann, skönt när det går i rätt riktning...
Hanna - vår goa kämpe - som helt plötsligt förväntas vara lugn o sansad trots sina dryga 10 månader...förstår inte varför husse o matte blivit så stränga... USCH!
/ L